Vi ska på Bråvalla festivalen, jag ska skrika mig hes och vara full och galen
Jag orkade inte sätta mig och redigera bild för bild ikväll. Vaknade upp med två stora bölder under ögonen och en svullnad över resterande ansikte så den här dagen har varit en pina. Det gör ont och det ser hemskt ut så ni får min summeringsbild, med flera bilder i en så länge.
I vilket fall som helst, vi startar med höjdpunkten av hela året som precis svept förbi i ett kick; Bråvalla festivalen. Åh, jag vet inte vart jag ska börja.. Det är så himla sorgligt att det redan är över, det enda jag sett fram emot i ett helt år. Nu är det ett helt år kvar till nästa gång man står där bekymmerslös, full av liv och lycka.
Det är så mycket mer jag hade velat få ut av det här årets Bråvalla men jag är ändå så himla nöjd.
Att ha världens bästa camp, att Ronja överraskande nog kom, att få dansa till Flogging Molly med en glad smålänning, att få se Veronica Maggio, att få dregla vid Bring me the Horizon och att till slut dö lite vid Hardwells avslut på hela festivalen innan man vacklade hem i soluppgången. Att få vara där och uppleva allting, det är ren lycka.
Det är så mycket mer jag hade velat få ut av det här årets Bråvalla men jag är ändå så himla nöjd.
Att ha världens bästa camp, att Ronja överraskande nog kom, att få dansa till Flogging Molly med en glad smålänning, att få se Veronica Maggio, att få dregla vid Bring me the Horizon och att till slut dö lite vid Hardwells avslut på hela festivalen innan man vacklade hem i soluppgången. Att få vara där och uppleva allting, det är ren lycka.
Med ett mört revben och tusen blåmärken så hoppas jag på att återfinna min röst någonstans vid den leriga campingen nästa år. Till dess mina vänner ska jag räkna ner månader, veckor, dagar och minuter tills vi står där i kön och påbörjar ett helt fantastiskt Bråvalla 2017. Jag ska gråta, längta, minnas och drömma, för detta är nog det bästa jag vet. ♥
Kommentarer
Trackback
