Ni kan kalla mig Emmi

Jag har ungefär 30 minuter kvar att vara en trotsig tonåring, sen är jag vuxen. Mina tonår är över och jag kommer bära med mig alla minnen, fina stunder och dumheter som jag varit med om under dessa år. Fy, jag har åldersnoja. Det känns som att det var igår som jag var "moppekåt" och körde runt olagligt på min röd/vita PGO G-max, fram och tillbaka- Vånga, Kimstad, Skärblacka, Örebro, Norrköping osv osv.. Men nej, jag är snart 20 år. Jag är morsa och jobbar så ofta jag får tillfälle. För det är just det jag måste göra för att ta mig framåt, jobba. Mamma betalar inte längre allt jag pekar på, nu betalar jag det jag anser att Min dotter behöver och skulle dra nytta utav.
Så hejdå tonåren, ni ligger mig varmt om hjärtat. Även fast vissa andra kanske inte uppskattade mig som jag var då, haha.