every little heartbeat, every little breath
"ALANYA 2014
Att göra den här resan var det bästa valet jag någonsin gjort. Det har varit lärorikt och en riktig upplevelse.
Jag åkte från Sverige av en enkel anledning, jag ville fly från mina problem. Jag ville lösa varenda gåta ensam i ett främmande land.
Innan jag kom hit så var allt ett enda frågetecken och jag trodde inte att mitt liv kunde bli mycket sämre, att inga problem kunde bli större för någon.
Men under veckans gång så har det visat sig att problem finns överallt. Att alla är en egen individ med sitt eget bagage.
Du får känslor för något eller någon vart du än flyr. Du skapar band med människor, som inte varar för alltid. Varje hejdå är tungt men någon gång kommer du dit då du måste se någon vända sig om för sista gången.
Här i Alanya har jag lärt mig att alla människor gör misstag, vissa som sårar andra och vissa som sårar dig själv. Någon gång måste alla tacklas med det, och den dagen kommer för alla. Det är inget du kan fly ifrån.
Jag har även fått se olycklig kärlek, den existerar för alla. Att bli kär men inte kunna vara med varandra så som man önskar. Eller när den ena känner mer än den andra. Eller där båda vill mer än vad man vågar säga.
Jag har fått uppleva hur det känns att verkligen aldrig vilja att tiden ska gå. Att bara få vara där i nuet. Jag kommer ta vara på varenda sekund i mitt liv, för nu vet jag hur dyrbar tiden är.
Jag har även fått känna den riktiga ångesten, att inte veta vart du ska ta vägen, då du bara vill försvinna från allt. Men det blir bättre, så länge hoppet finns kvar.
Vänskap är heligt. Alla har olika historier och olika tankar. Vissa fastnar för varandra, andra inte. Men att klicka med någon direkt är det jag fått se, hur ledsen man blir när man skiljs åt. Men vill man något så gör man det. Så kanske ses man igen, någon gång, på en helt annan plats.
Kort romans, vänskap, lögner, tårar och skratt. Det är mitt Alanya."
Jag nämnde ju den 28e att jag skulle ta en sista minuten någonstans, sagt och gjort. Den 31e kl. 10 gick planet till Antalya, vidare med buss till Analya. Texten ovan beskriver precis hur jag kände näst sista kvällen där borta.
Det var så underbart att vara där. Jag reste ensam, med inställning att inte lära känna någon. Väl där låg jag på stranden, satt i restaurangen, utforskade gatorna, och satt på Shakespeare där jag lärde känna Yusuf som jobbade där. Vi hängde lite efter hans jobb tills det gick lite snett. Såhär i efterhand ångrar jag att jag inte sa hejdå, men någon gång kommer jag ju tillbaka.
Någon dag efter att jag kommit fram träffade jag Emelie, Michaela, Hampus, Jawad och Jesper vilket slutade med en utekväll i Alanyas centrum. Vilket drag, vilken värme, så underbart.
Jag klickade så bra med tjejerna så vi hängde ihop resten av semestern vilket slutade med ett jobbigt hejdå senare.
Vi hängde med killarna på kvällarna tills en tråkig incident hände och vi tjejer bestämde oss för att gå all in ensamma istället. Den kvällen slutade med att vi träffade göteborgarna Martin och Daro. Det blev en så himla rolig och lyckad kväll även då i Alanyas centrum.
När Emelie och Michaela hade lämnat hotellet spenderade jag min sista kväll med Martin som skulle lämna hotellet kl. 12 dagen därpå. Vilket även då blev ett jobbigt hejdå, nu var jag ensam igen.. trodde jag. Hittade Norrköpingsbor i lobbyn och hängde med dem på vägen hem.
Att åka ensam är något jag rekommenderar till alla. Det här var min första resa någonsin och jag kan knappt tänka mig att åka med sällskap nu. Jag lärde känna så många underbara människor att jag önskar att tiden kunde stått still där.
Jag hann sola, bada, nästan drunkna, tatuera mig, festa, shoppa och bara ta det lugnt.
När jag kom hem nu blev jag riktigt sjuk. Läkarna vet inte vad det är mer än att jag har en kraftig infektion i kroppen och behöver vårdens hjälp. Så fungerar inte antibiotikan nu så ska jag utredas för Turkiets virus, och även blodsjukdomar pga tatueringen. Jag har aldrig mått såhär dåligt, men på sätt och vis är det värt det, för Alanya gav mig ett minne jag aldrig kommer att glömma och två härliga tjejer som jag ska åka upp till snart och även resa med i vår.
Kommentarer
Trackback
