Ni kan kalla mig Emmi

Alltså himmel, jag vill bara gråta. Trots att det var säkert fjärde gången jag såg Nordman live nu så är det som den allra första gången varje gång. Håkans röst går rakt in i själen och reser gåshud över hela min kropp. Texterna är som plockade ur mitt liv. Jag har nog ett minne från varje låt, vissa gör ondare än andra. Men fy tusan, det är ren kärlek. Att känna hur allt bara stannar upp, höra musiken och bara försvinna in i en själv, åh jag ryser. 
I Arkösund tidigare ikväll.