Ni kan kalla mig Emmi

Idag har varit en jobbig dag, avslutade dagen med att ta Millie med till stallet där min familj var. Provred Pochahontas ett varv för att se resultatet efter att hon varit iväg ett år. Oj, vilken skillnad, så glad!
Men eftersom jag inte ska rida på egentligen 3 månader efter förlossningen så får Emil ta henne så kör jag markarbete. Jag ser verkligen fram emot att börja med Pochahontas igen, ta upp ridningen helt enkelt.

Jag är ganska orolig, på tal om någonting helt annat, jag har haft det lite körigt med kroppen sedan förlossningen.. men imorgon ska jag på efterkontroll så då kan jag ta upp alla frågor som trängs i skallen på mig, se vad som är normalt och inte.. Jag är lite nervös inför svaren, både på gott och ont, men efter imorgon kommer jag nog finna lugnet igen. Man känner ju inte sin kropp efter en förlossning om ni missförstår mig rätt.

Nu ska jag krypa ner framför en film med min pojkvän och försöka ta igen dagen, det blir tidig uppgång imorgon. Jag ska försöka köra på att gå upp mellan 8-9 om dagarna igen, mycket skönare att ha rutiner nu när man har Millie att tänka på med. Dessutom kan det ju vara bra att komma i tid till jobbet framöver också. Jag börjar redan på lördag och kör lördag-söndag förmiddag, sen får vi se hur resten av sommaren blir. Det ska bli kul, det kliar i kroppen av att bara gå hemma. Ännu en gång får ni missförstå mig rätt; jag älskar varje sekund med min lilla familj, och skulle gärna ha ro till att bara vara, men det har jag inte. Jag var ju rätt sprallig innan jag blev gravid också för den delen, haha.