Vänd dig aldrig om. Så med vetskapen om kärleken vi hade, gick jag utan att vända mig om
Jag har gjort något som jag aldrig trodde att jag hade mod till. Det smärtar och gör ont. Svider och skaver. Med en kram, och ögon fyllda av tårar vände jag mig om och gick därifrån. Fingrarna kliar och ögonen svider av sömnbrist, jag klarar mig inte utan honom.
Vi älskar varandra men vi kunde nog inte hålla ihop helt enkelt. Och bara tanken på det får mig att vilja somna och aldrig vakna igen.
Jag svarar på kommentarerna imorgon. Jag vet att jag skulle ha gjort det i helgen men det har varit väldigt mycket den senaste veckan.
Kommentarer
Trackback
