Ni kan kalla mig Emmi

Men just idag, fast för 17 år sedan föddes en liten pingla vid namn Rebecca.

Idag är hon snart vuxen och när jag tänker på det så slår det mig hur länge jag faktiskt känt henne. 11 år! Det är ju helt galet vad fort tiden går. Från att hon var en klantig skitunge som hade sönder glas hemma hos sig så vi fick dricka ur pipmuggar, då vi åkte runt i hennes rosa lådbil och när vi var "emmi&becca" som höll ihop i vått och torrt. När hon fick sin moppe och vi vurpade två gånger på samma kväll och våran första fylla tillsammans, hemma hos henne, bara hon och jag. Till nu, trots att vi går på två olika skolor och inte ses så ofta så betyder hon lika mycket för mig som hon alltid har gjort.

Jag vill iallafall bara säga