Ni kan kalla mig Emmi

Nu är jag hemma. Jag var i Skärblacka på fest hos Franka (tror jag?) efter att ha varit där i 45minuter, druckit en halv grogg och rökt en cigg så orkade jag inte mer. Jag gav bort allting, och gick ut. Där träffade jag Ellen och Crille, stod och pratade med dem i en och en halv timme. Sen kom Emeli också, pratade lite med henne och sedan åkte jag hem i kylan. Mina händer var illröda och jag kunde knappt röra dem. Självklart fick jag världens stöt av en sådan där elektrisk flugsmälla, aj säger jag bara! Anledningen till att partyemmi drog från festen, jag satt och tänkte för mycket, allting kom över och jag förstod mer och mer vad som hänt i mitt liv. Inte alls kul faktiskt. Livet suger, ibland. Eller oftast för min del. Jag är för kär i den där grabben. Men it's over och nu måste jag bara inse det själv. Så jag ska trösta mig med loka, cigaretter och film i mitt rum nu. Jag stänger mig inne och försöker tänka bort tanken på släktsamlingen imorgon. Jag som egentligen inte ens skulle sova ensam, massa tankar väller över nu, jag orkar inte mer. Typiskt mig, haha! Jag vill inte sova ensam i en stor säng. Jag hatar att sova ensam. Livet suger PUNKT