Iste och tankar
Ibland funderar jag på att lägga ner bloggen. Jag känner ofta nu att jag inte har någon ork, ingenting av det jag skriver intresserar eller fängslar någon. Men samtidigt känns bloggen som ett hjälpmedel för mig, jag kan skriva av mig och fokusera på någonting annat än min vardag.
Någonting som faktiskt fängslade mig idag, det var förut runt åtta då jag var på ett ställe och träffade två personer jag inte träffat på väldigt länge. Jag satt och bara tittade, tänkte utan att säga ett ord. Jag saknar det och när vi bara stod där kunde jag inte undgå att lägga märke till hur mycket en person betyder för mig och hur dystert det är att allt är förändrat nu. Känslorna lever kvar och jag önskar att jag kunde göra någonting åt det.
För övrigt så mår jag inte så himla bra. Mamma tror hon en sak, jag undviker själva tanken på det. Vi får se.
Kommentarer
Trackback
